Åren går...

Måste uppdatera profilinformationen... :-)

Läsandets Själ

Försök föreställ dig att du inte kunde läsa eller skriva. Det går knappast, eller hur? Visst hade man överlevt men tillvaron hade blivit något avskuren. Om jag hade gott om pengar skulle jag iofs kunna ha en anställd läs- och skrivkunning person som hela tiden följde mig i hasorna och skrev och läste åt mig. Men det skulle snabbt bli opraktiskt och aningen påfrestande. Prislappen på ICA, vägskylten, den gula lappen till arbetskamraten, allt skulle bli besvärligt. Och sist men inte minst, upplevelsen av Lisbeth Salander i Milleniumtrilogin skulle filtreras genom en annans hjärna. Det gör den givetvis redan om jag väljer ljudbok men textboken har sin speciella själ. I läsprocessen händer nåt väsentligt som är privat och lite härligt. Därmed sagt att textläsning kommer absolut finnas i framtiden också oavsett andra medieformers framfart och utveckling. Man kan nog faktiskt prata om läsandets själ. Går det att få till läsandets själ utan att bokstäver trycks på ett antal papper som klistras ihop och bläddras igenom? Jag tror nog att det är mest en vanesak. Och de flesta har inte vant sig vid något alternativ ännu. Ta arbetslivet som jämförelse. Förr skickades det PM, rapporter, kallelser m.m. i bruna internpostkuvert efter tröttsamma sessioner vid kopiatorn och häftapparaten. Nu är det till största delen ersatt av email, outlook-kallelser m.m. Vi har vant oss vid nåt nytt helt enkelt.Att kunna läsa och skriva är lika viktigt som att kunna prata, lyssna, känna, lukta och smaka vill jag påstå. De som tyvärr drabbas av handikapp som dyslexi, synsvårigheter m.m. blir sorgligt nog avskärmade från en hel del av läsandets och skrivandets nytta och nöjen. Men hjälpmedel finns gudskelov. Vissa läsplattor kan läsa upp boken för dig! Leve läsplattan och eboken eller hur nu den framtida elektroniska varianten av dagens läsupplevelser kommer att förverkligas. Läsandets själ består!

Ebok + Läsplatta. Miljöbov?

Är det miljövänligt eller inte att använda eböcker, läsplattor m.m? I dagens Sydsvenskan diskuteras det om papperbokens miljöpåverkan som tveklöst är av ganska stor betydelse. Inte bara det faktum att fälla träd, tillverka papper, trycka och binda böcker samt distribuera dem. Vilket självklart ger miljöbelastning. Inte bara det nej, utan även det faktum att massvis med böcker varje år returneras i kraft av den s.k. returrätten där förlagen köper tillbaka osålda böcker. Vad onödigt, eller hur? Även om man kanske kan förstå de affärsmässiga övervägandena för handel och förlag. En humanekologkommentar i slutet pratar om att eböcker inte är miljövänligare eftersom det sannolikt är större belastning på miljön med mer elektronik, servrar etc. Protest! Visst kostar det att tillverka, distribuera, underhålla och återvinna elektronik också men jag tror nog att ett fullt utbyggt och genomtänkt ebokssystem där man fått upp användandet i volym, konkurerrar skarpt med att skyffla runt papper och pärmar. En läsplatta kan användas för att läsa tiotusentals böcker. En läsplatta väger ett par hundra gram så transporten av den kan definitivt ignoreras jämfört med att skicka runt 300 grams pocketböcker hit och dit. 10.000 pocketböcker väger kanske 3 ton. Nu läser kanske inte den genomsnittlige bokläsaren så många böcker men nog vinner i alla fall transporten racet rent siffermässigt. Annat att jämföra blir då hur tillverkning, återvinning m.m. påverkar miljön samt hur mycket en ebok kostar att distribuera. Det senare rör sig om serverdrift m.m. Denna har man redan i ganska stor utsträckning även i vanlig pappersbokshantering. Databaser, webbutiker m.m. har stora energislukande system för sin hantering av boklogistik.

Nej, jag tror ett brett användande av eböcker och smarta lästerminaler med distribution av filerna via internet är en miljövinnare i långa loppet. Utmaningen är att få bokläsarna att gilla läsupplevelsen. Nya generationens skärmvana läsare kommer att göra det. Utan tvekan!

Läsplattekrig

Plötsligt är det rätt mycket surr om läsplattor och eböcker i Sverige oxå. Kindle via amerikansk postorder, Nuut via Teknikmagasinet och Cybookar via skånska bokhandlare! Yes! Det lilla fåtal av oss som har varit intresserade länge börjar nu få frågor från "vanligt" folk eftersom de läser om det i tidningarna, hör på radio, ser på TV m.m. Ankorna (se tidigare inlägg i bloggen) börjar kraxa och flaxa lite mer och paddelfötterna vispar fortare och fortare för att hitta bra positioner för en kommande ank-take-off mot ebokens slagfält. Alla nya titlar hos Bonniers ska bli eböcker missionerar Magnus Nytell från Bonniers. Norstedts levererade det uttalandet för något år sen. Hur långt det är från ord till handling får vi väl förhoppningsvis snart se. Elib (delägt av båda) har konverterat några tusen titlar totalt hittills inkluderat back-catalogue. Fler behövs!

En liten metafor.

Ankdammen är en ganska bra miljö för att illustrera skeenden även i människans liv och leverne. Låt oss ta den tröga svenska eboksbranschen som exempel. Alla aktörer simmar ganska lugnt omkring och resonerar, tycker, tänker, föreslår, träffas, protesterar, bråkar m.m. Mycket prat, lite verkstad. Men det är trivsamt och trevligt och det går inga högre vågor i dammen. Alla hittar mat och kompisar att småkackla med änsålänge. Ankorna är förlagspersoner, bokhandlare, författare, bloggare (är själv en av dom), branschtidningar, agenter, bokmässearrangörer m.fl. som alla tror sig veta jättemycket om vilken damm man ska simma till i framtiden. Men ingen vill egentligen lämna den lugna dammen först. Plötsligt händer det saker när en anka får för sig att sticka iväg och pröva nåt nytt! Det blir ett himla kackalorum, flaxande och tjattrande och alla vill följa efter även om ankdammsforumet inte ännu har bestämt vad som ska gälla i framtiden. Några ankor stack för rätt länge sedan i USA och saker börjar nu även hända i den svenska dammen. Ankan Kindle (Amazon), Ankan Nook (Barnes and Noble), Ankan Google Books (Google) m.fl. inväntar inte ankdammsparlamentets godkännande utan dom flaxar iväg med egna ideer och hoppas att resten av ankorna kommer efter när dom inser att dom håller på att bli ifrånsprungna. Vilket dom givetvis blir om dom fortsätter snurra runt i hemmadammen och söka samförstånd med dom övriga ankorna.

Kindleankan har nu också landat i den svenska dammen och kommer säkert sätta en del av standarden i den kommande svenska eboksvärlden. Några bokhandelsankor har också börjat simma lite fortare i egen spännande riktning. Mer kommer....

Bok på TV

Funkar det att göra TV-program om böcker. Absolut! Har just avnjutit ett avsnitt av Babel där man bl.a pratade om Darwins "om arternas uppkomst" och en hel hög med böcker som kommit till som följd av detta. Intressanta författarintervjuer, snygga collage, spänstiga diskussioner, bra programledare. Jättebra program som blandar 2 helt olika medier, bok och TV. Man kan ju skriva böcker om TV också. Det är nåt helt annat.

Stickning

Mellandottern Pernilla stickar. Koncentrerat. Men kan prata med mig under tiden hon stickar. Så jag frågar henne om hon skulle kunna läsa under tiden hon stickar. Troligen inte. Titta på TV. Ja kanske. Fast storasyster Filippa har stickat längre så hon fixar TV-tittandet enkelt under stickningen. Lyssna på ljudbok då under stickningen. Varför inte? Hon har inte provat men det kanske är en behaglig upplevelse, en ny dimension till både stickandet och läsandet. Borde provas omgående. Varför stickar man överhuvudtaget när det finns färdiga billiga kläder att köpa av bra kvalitet? Varför läser man när det finns film, TV m.m. som är mycket mer lättillgängligt. Det beror väl på att böcker är en ganska speciell medieupplevelse. Man är privat i sin konsumtion liksom. Och fokuserad med ganska intensiv koncentration. Helst inga yttre störningsmoment förutom möjligen lite icke-krävande musik. Ingen annan vet vilka bilder du bygger upp i huvet när du tittar på krumelurerna i svartvitt eller lyssnar på en ljudbok men det kräver som sagt koncentration, inget snack om den saken. Tänk dig att lyssna på en ljudbok samtidigt som du läser en textbok. Snacka om virrvarr i skallen!

Fredagsfunderingar efter en tröttsam arbetsvecka och några glas vin...

Pariserhjul i Malmö!

Hittar absolut ingen koppling mellan detta och framtidens bokläsande. Och borde väl därför skippa detta inlägg. Grejen är att vi passerade stortorget idag och fick se detta jättehjul stående upplyst och häftigt. Jag hade läst i  Sydsvenskan att det var på gång och tyckte då gubbgnälligt att det var en allmänt idiotisk ide.  När jag såg det ändrade jag direkt uppfattning. Coolt! Det här är ju en grej som lyfter stadsbilden hundratals procent, men framförallt får en att stanna upp och tänka på saker. Wien, nöjesfält, Riesenrad, Prater, Tredje Mannen, Harry Lime theme ti-tiri-tiri-tiri, Anton Karas, Orson Welles m.m. Åtminstonde flög såna tankar genom mitt huvud. Mitt i Malmö i Oktober 2009.  Så är det ju med böcker också men egentligen ännu mer fascinerande. Några gråsvarta krumelurer på en vit papperssida får igång tankarna i superfart bara dom är ordnade på ett visst sätt. Kastar man om ordningen får man helt andra eller kanske meningslösa associationer. Varför reagerar man helt olika på orden "piska" och "viska" t.ex? Dom är nästan exakt likadana. Associationer givetvis! En hel bok full med krumelurer kan självklart få till stånd oändligt många kombinationer och olika upplevelser. Hade pariserhjulet i Malmö legat som en hög stålpinnar direkt på marken hade det inte varit riktigt samma sak.

Cybook Opus...

...kom i min hand idag och jag blev helsåld! Liten, lite gosig, runda hörn, snyggt läderfodral, stora blädderknappar, stor menyknapp och backa-knapp. Inga krusiduller eller massa onödiga finesser men ändå vass. Den ska användas!! Inbyggd accelerometer så bilden orienterar sig i landscape/portrait automatiskt beroende på hur man håller den. Billingska Bokhandeln i Höör och Bjäre Bokhandel i Båstad kan visa den för intresserade. Och beställa hem.

Hoppa på framtidståget!

Antikvariatet.

Vilken roll spelar bokantikvariatet i framtiden? Ponera att Google lyckas med (vilket är osannolikt) att skanna in all världens tryckta media och att det görs åtkomligt via internet. En gammal Fantomen från sextiotalet, en årsbok från Kockums varv 1959, Hylands Sportspegel 1965, Hemmets Kokbok 1971 m.m. Inga höjdartitlar precis men ska allt in så ska det. Även om Google mot förmodan lyckades och man kunde sitta hemma vid datorn och konsumera det, eller varför inte direktladda ner det i läsplattan, så skulle man fortfarande sakna en del jämfört med det gamla antikvariatet. Skyltfönstrets överblick och blandning, den lite dammiga småunkna atmosfären i butiken, funderingarna om i vilka bokhyllor de olika böckerna har stått och för att inte tala om vem som har ägt böckerna. Vem bryr sig om vilken hårddisk en ebok har legat på innan den hamnade i min? Och en ebok luktar inte. Jag tror antikvariatet kommer finnas kvar men en begåvad antikvarie digitaliserar så mycket av metadatat (infon om böcker, tidningar m.m.) som han kan och hjälper kunderna att hitta snabbare. Dessutom ansluter han sig till de stora antikvariatsnätverken t.ex. http://www.antikvariat.net/ och blir en del av den s.k. långa svansen (long-tail). Då hittar bokintresserade från hela världen till hans lilla unika butik och han kan sälja just sina unika klenoder. Ännu mer begåvat är det om han skannar in böcker med utgångna rättigheter (många såna i bokantivariat) och erbjuder dessa (mot avgift) till sina kunder som komplement. Han kan tom betala kunder för bokfiler som de skannat in och sen sälja vidare. Också utgånget material då förstås. Sen fortsätter han givetvis att ge sina kunder den excellenta personliga service som han alltid gjort när de väljer att besöka hans butik.

Välkommen till det elektroniska bokantikvariatet! Vår hemsida hittar du på http://www.eantikvariatet.se/ och där hittar du även vägbeskrivningen till vår butik! Skulle det kunna låta som...

Kommer han att köpa böcker?

Döttrarnas kusin Sebastian är 17 år och får väl anses tillhöra gruppen framtida konsumeter. Läsa böcker kommer han säkert att göra men kommer det ske elektroniskt eller på papper? Eller kommer han att lyssna på ljudböcker streamade direkt till mobilen? Kanske kommer det nya mediekombinationer och nya terminaler som passar honom bättre? Kommer Sebbe att betala något överhuvudtaget för att komma åt litteratur? Blir det kanske ett abonnemang på böcker som laddas ner via 3G eller WiFi direkt till läsplattan? All-you-can-read för 100 spänn i månaden. Kanske köper han en latte på Espresso House och får senaste Liza Marklund nerladdad som ebok på köpet. Eller helt gratis böcker på läsplattan mot att reklam visas slumpmässigt. Böcker i form av pocket, inbundet, kartonnage m.m. kommer säkert finnas länge men det gäller att övertyga Sebbe och gänget med nyttan av dessa gammalmodiga terminaler annars kommer tjejerna och killrna nämligen inte att konsumera litteratur i dessa utgivningsformer.  Läsplattor och andra specialanpassade, internetanslutna terminaler kommer att bli bättre och bättre. Kindle stormar in och ger även svenskarna nåt att tänka på i slutet av den kommande veckan.  Att enbart bita sig kvar vid det gamla sättet är ingen god överlevnadsstrategi. Tänk på det bokhandlare, förlag, författare m.fl. Konsumenten är King. Lyssna på vad de vill ha och forma smarta affärsmodeller runt det. Oavsett om bokstäverna är tryckta på papper eller predenterade på en E-Ink skärm.

Framför brasan

Mörkt och kallt ute. Braskaminen på högvarv. Bara det en medieupplevelse. Varför blir programmet aldrig tjatigt, det är ju trots allt nästan samma sak som visas hela tiden? Lågor, glöd, aska och action faktiskt. Man sitter där och dumstirrar in med fascinerad blick. Att förädla upplevelsen från eldslågor, värme, knastrande ljud med läsandet av en bok har nog funnits sen boken kom. Innan dess berättade man historier framför brasan. Orden mellanlandade inte på papper. Igår kväll satt nya generationen (dottern) framför brasan med laptoppen i knät och kollade antagligen facebook, youtube, gmail m.m. Elektronisk läsning i kombination med brasa funkar tydligen. Hon såg ut att ha det bra. En läsplatta hade givetvis också funkat. Gammalt och nytt i skön kombination.

Skönt med helg!

Gammelmedia...

Vad är gammelmedia? Och hur går det för gammelmedia? Ja om papperstidningar är gammelmedia så kan man väl generellt säga att det är ganska trögt i branschen. Mycket nerläggning och ojande runt om i världen. Teater, bio, radio, böcker m.m. är också nån slags gammelmedia som ofta krisar men trots allt vägrar att ge upp. De medieaktörer som klarar sig bäst framöver är troligen de som hittar smarta kombinationer mellan gammalt och nytt. Det gamla lockar traditionalisterna och det nya drar till sig den uppväxande generationen. Och kombinationen lockar alla. Vår lokalblaska Sydsvenskan blev "Årets Dagstidning" av en medieöverblickande jury nånstans i Sverige. Kommer inte ihåg formuleringarna men troligen har det att göra med just att man lyckas kombinera kanalerna (papper, web, mobil, TV m.m.) på ett bra sätt som lockar många. Och att leverera en bra balans av redaktionellt och kommersiellt innehåll som attraherar både läsare och annonsörer. Indelning i nyheter, sport, kultur, business m.m. med främst lokal räckvidd men även inslag av regionalt och globalt är allt sammantaget ganska standardmässiga grundingredienser för att göra en tidning. Det är bara det att kakan numera kan bakas på nya sätt i och med de nya kanalerna och kombinationerna av dessa. Sydsvenskans bagare gör ett bra jobb verkar det som. Mediebullarna blir goda. Jag är själv uppvuxen med Sydsvenskan och den ligger fortfarande i brevlådan varje morgon och kostar mig ett antal hundralappar per år. När det finns Metro, gratis webtidningar m.m. Varför gör jag detta? Vet ej exakt men kanske det finns en "själ" i en papperstidning. De andra gammelmediakanalerna teater, radio, bio, böcker m.fl. ger ju heller inte upp. Igår var jag på bio och njöt av Meryl Streep, ikväll är det "Nysningen" på Hipp och varje morgon slukar jag radioinnehåll eftersom ögonen då är upptagna med att hålla bilen på vägen. Det är väl även "själen" i dessa som inte brottas ner utan vidare. Och kombinationen av media är som sagt en kvalitet i sig. Igår fick nymodigheten läsplattor sig en skjuts av gammelmediakanalen radio i och med att Radio Kristianstad intervjuade en visionär bokhandlare i Höör som börjat sälja just läsplattor. Gammalt och nytt i skön kombination! En annan kul grej i dagens SDS var en uppmaning på papper (se bilden) att börja blogga på blogg.sydsvenskan som sedan delvis bevakas på papper om jag förstod det rätt. En nymediaföreteelse som bloggen kan ha svårt att få läsare men kan fortfarande få skjuts av att marknadsföras i gammelmedia. Intressant, eller hur? Tror jag ska anmäla min blogg till gammelmediakanalen? Ha en trevlig mediedag! :-)

Inget lugn längre. Kindle i stan...

Morgonpromenad med hunden. Slottsparkens träd och buskar byter till en mer gul- och rödaktig skrud, dammen ligger blank, en ensam morgonmotionär kommer joggande, en häger och några änder lyfter och landar och allt är lugnt och fridfullt. Skön start på dagen. Trots lugnet surrar det tankar i huvet. Eboksläsaren Kindle bryter sig in på svenska marknaden, då givetvis uppbackad med Amazons jättekatalog. Vad kommer det att betyda? Operatör kommer att krävas och kommentarerna från den branschen är avvaktande. Telia, Telenor, 3, Tele 2 presenterar inga speciella överenskommelser. Amazon hänvisar till datatrafik på generiska abonnemang vilket borde funka även om datatrafikkostnaderna bör bli ganska höga. En roman på 1 MB kostar några spänn extra att ladda ner. Med ett operatörsavtal kunde man avtala bort såna trafikkostnader. Men att Kindle dyker upp är bra, det sätter press på andra aktörer att börja köra så det ryker.

Bokhandeln lever!

Måste du surfa runt på internet för att få tag på eböcker eller kan det finnas en hemvist för dem även hos den fysiska bokhandeln? Självklart har bokhandeln en roll att spela här. I alla fall de bokhandlare som inte vill lägga ner sin verksamhet på sikt utan tänker i nya banor för att anpassa sig till nya sätt att konsumera böcker. Vilket vi kommer göra i framtiden. Pappersboken är inte död. Man tar inte död på en 500-åring så lätt. Produkten är frammejslad av evolutionen och optimerad till det yttersta. Jämfört med en läsplatta har den lång batteritid, är extremt stöttålig och kan faktiskt slängas när den är använd endast en gång (pocket) utan att man behöver skämmas alltför mycket. Och ändå är den hopplöst gammalmodig. Slås med hästlängder av en läsplatta som t.ex kan rymma tusentals böcker, anpassas i textstorlek, koppla upp sig mot internettjänster m.m. En visionär bokhandlare fixar båda koncepten i framtiden och gör smarta kombinationer av båda produktkoncepten. För det är nämligen vad framtidens bokläsare kommer vilja ha. Inte det ena, inte det andra, utan båda. Bokintresserade och läshungriga människor på språng gillar att slinka in i bokhandeln och slaska runt. Det kommer man vilja i morgon också. Fråga efter gamla och nya titlar, bläddra i böcker, dricka kaffe, lyssna på författare, kolla senaste läsplattan, köp och ladda din platta med senaste ebokstitlarna m.m. Dagens litet haltande eboksläsarprodukt kallas läsplatta, i morgon kommer det vara nytt stuk på den. Det kan även bli nytt stuk på den litterära produkten som vi idag kallar ebok. I bokhandeln skulle du kunna tanka över (via wifi, bluetooth, nfc e.d.) provläsningsavsnitt på senaste hittarna (Mankell, Guillou m.fl.) gratis som inspiration till att köpa pappersversionen. Du kan få 100-tals gratis titlar förladdade om du köper senaste läsplattan. M.m. m.m. Möjlighterena för att skapa en ny levande bokhandel är i jättestora. Kolla in Billingska Bokhandeln i Höör. Dom är på det...

Papper och Epapper

Detta är fortfarande en stor del av min värld. Vanligt papper med klotter som på nåt sätt är viktigt för mig. En intensiv dag på jobbet med en 3-4 större möten, ett 20-tal telefonsamtal, ett antal spontandiskussioner, lite fikasnack, eget surfande och tänkande m.m. kan lät tresultera i 5-10 A4 sidor och 20-30 gula lappar med bläck. Penna och papper finns alltid till hands och har extremt snabb startup. Ingen inloggning och annat tjafs, bara tuta och skriv. Jag vet att jag tillhör en gammal utdöende generation men samtidigt ser jag många yngre i dotcom-generationen som också producerar rätt stora mängder papper. Det har fortfarande uppenbarligen sina poänger med papper som mediabärare. Delar av pappersinfot destilleras och renas efterhand till elektronisk info som mail, powerpoints, xcel m.m. Läsplattorna och Eink tekniken utgör nåt slags mellanting mellan papper och skärm men är, vill jag påstå, mer skärm än papper. Visst, om man introducerar anteckningsfunktioner i läsplattan (stylus + touch) som Irex/Iliad kommer man lite närmre papper, men fortfarande saknas mycket. Ett papper är billigt nog att slängas och man kan t.ex. vika papperflygplan med det. Samt vika det många gånger och sätta under benet på ett vickande bord. Där sackar läsplattan väsentligt på featurelistan. Men varför inte förädla läsplattan med vanligt papper så kompletteras finesserna från båda världarna. Snyggt läderfordral till läsplattan med smart integrerade pappersblock för snabba anteckningar. Ta ett kort på anteckningen med mobilen, skicka snabbt över till läsplattan som pdf, spara och läs senare. Man kan fundera ut alla möjliga varianter. Viktigast är som vanligt enkelhet och användarnytta. Tipsa gärna. :-)

Andra bokstäver...

Varför är det plötsligt så svårt att förstå?

Rena grekiskan!!

Hälsningar från semestern på Naxos.

Gula Lappar

Vad vore livet utan gula lappar? Dessa små mellanlandningsplatser för flyktiga tankar som vi vill få grepp om senare när vi har mer tid. Köp vin, hämta barnen, gå på möte, skriv rapport, kom ihåg tips m.m. m.m. Den gula lappen är en superoptimerad produkt beträffande färg, storlek, papperskvalitet, klistrighet, tillgänglighet, pris, användarinterface, lagringskapacitet, strömförbrukning (=0) m.m. m.m. Funkar helt enkelt skitbra för de flesta. När lapparna blivit för många sätter man sig ner och "aggregerar" informationen. Stryk det inaktuella och oväsentliga, skriv ner det fortfarande viktiga på ett stabilare medium som block, almanacka e.d. Hur "elektroniserar" man denna fantastiska produkt. Många har redan gjort det med halvdana resultat i form av animerade lappar i din pc-kalender m.m. Trådlösa pennor (Anoto) kan över det man skriver till en motsvarande elektronisk lapp i din telefon eller dator. Man skulle kunna ta ett kort på den gula lappen med mobilen där sedan den handskrivna infon skickas till en megaserver och tolkas till editerbar text och läggs tillbaks i telefonens notes-fält. Etc....

Men.... det blir väldigt svårt att konkurrera ut den lilla papperslappen fullt ut. Den är liksom sig själv nock, som skåningen sa.

Boktipset är förresten äkta. Läs den!

Användarinterface

Små lite onödiga detaljer kan göra stor skillnad för konsumenten. I min nyinköpta BMW sitter en start-stop knapp. Man trycker alltså på en knapp för att starta och stoppa motorn.  Detta ger sportbilskänsla.  Användarinterfacet har funnits länge på dyra sportbilar m.m. och min BMW tillhör inte den dyraste i produktkatalogen. Men man startar motorn med knapp! Känns kanon! Man kan alltså med väldigt små medel få produkter att höja sig över mängden. OK, BMW kanske fortfarande betraktas som lite utöver  medelbilen men faktum är att det blir mer och mer en folkbil i vårt land som många tycker sig ha råd att köpa och äga. Många sneglar på den och även köper en istället för Volvo, Saab, Opel m.fl mainstreambilar. Troligen inte främst pga startknappen men den känns som en bonus och kvittens på att det är lite extra bil. Grattis UI designers hos BMW. Ni har fått mig att trilla dit i alla fall.

Väldigt många eboksläsare bygger idag på samma eink-teknologi och skiljer sig mest åt i lite färg, form och mjukvara. Men inte mycket.  Jag tror det behövs ett startknappstänk där också om man vill sticka ut. Hitta ett fräckt och smart sätt att elektroniskt vända blad, bläddra, söka m.m. och inte då bara mha avancerad mjukvara. Det kan vara en finurligt utformad knapp helt enkelt. Vissa läsare har just en knapp för "fram" och en för "back". Enkelt, ja, men lite tråkigt. Kom igen nu, tänk! Hitta på nåt! Nåt nytt!

Länk i skrivprocessen...

Den litterära processen kan sammanfattas med att författarens tankar omsätts till en upplevelse i läsarens hjärna. Processen är ofta lång och tidskrävande och innehåller research, anteckningar, skisser, diskussioner, skrivande, editering, granskning, omskrivning, skrivkramp, layout, publicering, distribution, recensioner, bokköp, bibliotekslån m.m. och sist men inte minst läsning. Mycket som händer på vägen! En viktig teknikalitet är nertryckning av tangenter. I och med att detta görs sker en omvandling av författarens tanke till lagrad information på en dators minne. Denna information är sällan det som når läsarens ögon eftersom den redigeras många gånger om innan dess. En ny dimension i den litterära processen hade kunnat vara att koppla upp författarens dator online mot läsarnas läsplattor så att man konsumerar litteratur i direktsändning så att säga. Man sitter och läser under tiden författaren skapar. Vad sägs om den!? Tekniskt är det möjligt men man måste hitta ett smart sätt att synka författarens skrivtider mot läsarens lästider. Någon slags tv-program modell men kalla det då hellre bokprogram. Vad är det på eboken ikväll? Aha Liza Marklund skriver direkt kl 7. Ställer givetvis krav på författaren men en ny produkt inom litteraturen skulle kunna skapas. Och ett nytt live-författargäng kanske växer fram med sina speciella talanger. Låter lite krystat men intressant ändå, eller hur? Det som kommer direkt ur fingrarna på författarna skulle kunna vara ganska intressant för massorna att konsumera kanske.

Spotify för böcker...

Upphovsrätt! Slå vakt! Eller ska vi tänka om…
Som vanligt förfasar sig etablissemanget över att det ”stjäls” mer och mer ljud, bild, film, text m.m. i och med att fildelning, kopiering, massdistribution m.m. utvecklas allt mer.
Vad är egentligen en upphovsman? Jo någon som är duktig på att skapa och/eller framföra musik, hitta på bra stories, formulera sig väl, måla tavlor, fotografera, filma, dansa, spela teater m.m. I regel gör dessa duktiga personer detta för att de tycker det är kul och beroende på grad av talang får de också olika stor kvittens på att de är duktiga genom att andra vill njuta av deras respektive konstarter. Och även tom betala för detta. 99 av 100 som tycker det är kul att skapa och framföra sina kreationer får ingen kvittens från andra. Och det är väl okej då kan man tycka att de som får kvittens av sin omgivning är värda nån form av ersättning från de som konsumerar deras konstverk. Ungefär som att jag är villig att betala en rörläggare för en proffsig rörinstallation men inte en klåpare för nåt som läcker.
Det jag inte begriper är att kreatörer och producenter inom medieindustrin (tonsättare. musiker, skådespelare, artister, författare, förlag, filmbolag, skivbolag m. fl.) hela tiden har så svårt att lyfta blicken och se affärsmöjligheter utanför pay-per-item modellen, dvs jag måste få betalt av var och en som konsumerar min medieupplevelse. Läser 100 stycken min bok ska jag ha 100 gånger pengarna jämfört med om 1 läser min bok. Min upphovsrätt gör att endast den som betaler mig få uppleva vad jag skapat. Tänk utanför lådan och låt hela världen få uppleva vad du gjort ”gratis”. Se bara till att låta en liten reklamsnutt slinka med i upplevelsedistributionen. Det har funkat i alla tider och kallas annonsering. Tidningar, TV, Radio och nu även internet utnyttjar det friskt. Coca-Cola betaler gärna om de får åka snålskjuts på dina alster ut till världens mediekonsumenter. Det är dock inte riktigt fint för kulturknuttarna att få betalt den vägen. Av någon konstig anledning anser man att man går ärenden åt giriga kommersiella intressen vilket man inte ska behöva göra när man sysslar med finkultur. Trots att man i grunden är lika girig själv och vill ha betalt för sina skapelser. Coca-Cola vill ha betalt för läsk. Guillou vill ha betalt för smarta bokstavskombinationer. Kombinera och dra nytta av varandra!
Det är mycket runt Googleavtalet nu och författare, förlag m.fl. sprätter advokatpengar så det stänker om det för att försöka hindra sökentreprenörernas framfart. Släpp loss Google och låt dom hjälpa världens miljarder läskunniga att hitta era böcker istället. Ni blir kända, spar marknadsförings- och advokatpengar och kan jobba på nya intäktsvägar i kändisskapets ljus istället. Gör en Spotify för böcker.

Konkurrenterna samarbetar!

Fyra stora svenska förlag är nu delägare i eboksproducenten och eboksdistributören Elib. Trots att dom är konkurrenter har de i alla fall lyckats komma överens så pass att man inser den gemensamma nyttan av att jobba med gemensam distribution av eböcker. Samtidigt vill man uppenbarligen motverka att det uppstår en vildvuxen skog av olika eboksformat, något som alla skulle förlorat på.  Man har också större möjligheter att visa enad front mot Google och deras inskanningsambitioner mot ett elektroniskt världsbibliotek. Hoppas dock det sistnämnda blir en positiv dialog istället för ett byggande av murar för att hindra utveckling. Om dom nu skaffar gemensam styrka så använd då den till att ta fram nya smarta affärsmodeller för att sälja litterärt material elektroniskt. Flatrate är troligen en gångbar modell. "All-you-can-read" alltså.  Betala månadsavgift och få tillgång till jättebiblioteket. Spotify kör musik på detta sätt och gör segertåg över världen. Elib skulle mycket väl kunna erbjuda liknande modeller. "Fritt" dvs reklamfinansierat, abonnemang eller pay-per-book. Det finns antagligen utrymme för alla. Och Google har sånt här klart för sig, räkna inte med annat. Läsplattetillverkare som Sony, Amazon, Irex, Bookeen m.fl kommer kunna anpassas mer eller mindre bra till dessa tjänster beroende på hur villiga dom är att standardisera sin mjukvara och teknik till de olika formaten och betalningsmodellerna. Tredjepartsutvecklare som svenska Riidoo kommer som oberoende aktör att kunna sy ihop helhetslösningar där många olika intressenter samverkar till ett för bokläsaren lättförståeligt och användbart koncept.  Det börjar ta sig på eboksmarknaden i gamla Svedala!

Hej Christer!

Klockan 04.40 imorse ringde mobiltelefonlarmet obarmhärtigt. Felställd? Nej! Nörden i mig hade bestämt sig för att gå ner till stranden och vinka till Fuglesang när han flög förbi. Vid klart väder hade utlovats en möjlighet att se ISS mellan 05.01 och 05.05 passerande från sydväst till sydost. Kan inte vara möjligt tänkte jag och stapplade ner till bilen med grus i ögonen. Hustrun frågade om jag verkligen skulle och var taktfull nog att inte säga vad hon tänkte. Jag körde ner till hamnen och parkerade vid södra stranden. Magisk och nästan lite kuslig stämning så här dags. Stjärnklart, yes!! Ställde mig bakom en badhytt eftersom Falsterborevs fyr nästan bländade mig mot nattmörkret trots avståndet. Illstirrade mot sydväst en bit upp och väntade på att mobiltelefonen skulle surra i fickan 05.00, en minut innan utlovad entre av rymdfararna. Jag ville inte bli bländad av displayen. Mobiltelefonen surrar! Jag räknar sakta till sextio och stirrar så ögonen håller på att trilla ur sina hålor! En starkt lysande stjärna börjar en relativt snabb vandring över himlavalvet och jag mumlar "Wow!" för mig själv i nattmörkret. Jag vinkar. Töntigt kanske men kul. Jag har sett ISS i verkligheten! Hur många har det?

Vad har detta med eböcker att göra? Inget direkt men indirekt kan man koppla ihop saker och ting. Rymdforskningen har bidragit med fantastiska spinoffeffekter inom teknikutveckling, inte minst elektronik, telekom m.m. Apolloprogrammet på 60-talet drev fram de första mikrochipen, saker som idag är självklara komponenter i alla möjliga vardagsprodukter. TV, radio, mp3, spel, elvispar, leksaker, kameror, you name it. Apolloaustronauterna guidades till månens yta för 40 år sen med hjälp av datorkraft som motsvarar det som sitter i en avancerad Tamagotchi idag ungefär. Hisnande utveckling.

Eboksläsning med läsplattor som laddas via internet och telekomnäten är ytterligare en tillämpning som den enorma teknikutvecklingen möjliggjort.

I natt kommer Christer förbi igen fast då redan vid halvfyra. Tänkte nog sova då.

Ebok kräver tillvänjning...

Svenska Riidoo kommer har som mål att bli duktiga på allt som händer runt den groende eboksmarknaden. Det går sakta men det händer saker inom det som knappast är värt att kallas för bransch ännu. I Sverige finns det Cybookar och SonyReaders att få tag på. Amazons Kindle gör en framstöt i Europa och i dag kom en ny Koreansk spelare med lansering av platta i Sverige. Elib börjar ta fram böcker i det växande Epup formatet och artiklarna i tidningarna blir fler och fler. Att få upp intresset hos slutanvändarna (bokläsarna) är nu det viktigaste tillsammans med att tjänsterna för att skaffa böcker måste streamlajnas (ursäkta svengelskan). Annars når man bara fram till tekniknördarna och deras prylhunger. Att läsa ebok på platta ska bli lika naturligt som att lyssna på musik på en mp3-spelare.

Ska Kindle kicka igång det...???

Surfar in på Svensk Bokhandel http://www.svb.se/Nyheter/2009/181637 som tror att Amazon.com och Kindle kommer att landa i Europa nästa vecka. Detta är ju inte en minut försent med tanke på vad som behövs för att få den tröga bokstavsbranschen att tänka i nya banor. Om Amazon får till bra avtal med tillräckligt många europeiska operatörer så borde övrig groende eboksverksamhet känna flåset i nacken och börja jobba hårdare för att hinna med tåget. Författare måste inse att det behövs nya modeller för att få betalt för stories. Förlag måste se fördelarna med att distribuera mer elektroniskt än fysiskt. Bokhandlarna måste definitvt tänka till om de ska locka folk till butikerna med nya litterära varor och tjänster. Det kommer inte finnas utrymme för renodlade pappersbutiker längre. Smarta, lättanvända, coola och effektiva webtjänster måste fram. Den uppväxande generationen är van vid att internet är delaktigt i det mesta. Det finns i grunden 3 etablerade betaltjänster som man kan utveckla nya affärsmodeller runt, pay-per-book, prenumeration samt reklamfinansierat. Apparatläsning (PC, mobil, läsplatta, mjukvaror m.m.) utvecklas snabbt nu och kommer troligen inte helt ersätta pappersboken på länge men väl knipa ett stort antal läsare snart. Teatern dog inte när filmen kom. Filmen dog inte när TVn kom och det finns fortfarande butiker som säljer Vinyl, CD m.m. trots mp3- och nätmusikens framfart.

Återigen: Omfamna den nya tekniken!

Stieg Larsson i Kindle...

"Flickan som lekte med elden" finns nu som ebok för nerladdning från nätbokhandeln Amazon till läsplattan Kindle . Kostnad 9.99 dollar istället för indbunden 24.99 dollar. När man väl gjort valet att köpa en läsplatta är det ganska lätt att välja format, eller hur? Åtminstonde om man baserar valet på priset. I Sverige går det trögt. Ett uselt sortiment och lika höga om inte högre priser som andra format. Det behövs ett par innovativa aktörer som börjar brottas med motsträviga författarföreningar och tröga förlag så eböcker görs tillgängliga. Sen behövs det tillgång på läsplattor till rimliga priser. Slutligen måste nedladdnings- och betalningsmekanismer vara dunderenkla så att alla som kan vända på sidan i en bok också kan sköta det nya sättet att handla och läsa böcker. Slutligen behövas en vilja att omfamna den nya teknikens framtida möjligheter istället för att se det som ett hot mot gamla och invanda beteenden. Gör inte om musik- och filmindustrins misstag. Var proaktiva och ta ledningen istället för att vara rädda och hamna på efterkälken.

Ny Källa

Sitter inne på gården och slaskar med tidningen (arna). Både Svenska Dagbladet och Sydsvenskan idag. Fågelkvitter, dofter, solsken och vackra färger. Och läser om just färger. I SVD:s "Under Strecket" står om en som skrivit om vilken betydelse svart har haft genom tiderna. Intressant och läsvärt. Men det var inte huvudbudskapet i dagens blogg. Snarare att jag hittat en ny webkälla för en massa annat intressant och oläst, nämligen svd.se/understrecket. Där ligger åravis med tidigare publicerat material och jag tänker nu bunkra upp en av mina läsplattor med detta och konsumera portionsvis on-the-run. Ungefär som jag börjat konsumera film på ett helt nytt sätt med den underbara tjänsten PlayNow Movies i min SonyEricsson W995. Alltid bio i fickan. Kan låta fånigt men det är det inte. Legalt nerladdat, kanonbild, subtitles, fantastiskt ljud. Har man små stunder över nån gång, t.ex. under tiden man väntar på att hämta sin fru, sitter på bussen m.m. så tar man sig en liten filmgodisbit. Den fortsätter där man slutade och man är igång direkt.  Och då tänkte jag att man skulle kunna bära med sig lite litteraturgodisbitar på samma sätt i läsplattan.  En prenumerationstjänst kanske skulle funka där man mot månadsavgift får ladda ner nischat material hur mycket som helst från olika publicister. Tidningsredaktioner, förlag m.m. Iden är gammal men det börjar verka som att folk blir mer och mer betalningsvilliga för detta nu.

Så nu börjar privat betatest av svd.se/understrecket i Cybook. Ska ringa deras kulturredaktion och höra om dom är intresserade av en ny försäljningskanal.

Malmö Stadsbibliotek

I motsats till Skanörs bibliotek, se tidigare inlägg, är Malmös stort, livligt och hyser massor med böcker, tidningar, filmer, musik m.m. Cafeet är integrerat och inte ett självständigt vid-sidanliggande som i Skanör. Personalen är fler, våningarna många och allt är större. I enlighet med orternas skillnader i storlek. Båda har sin tjusning och jag har stor behållning av att besöka båda ställena. Mångfalden i Malmös bibliotek och trivseln i Skanörs dito lockar.

På Malmö Stadsbiblioteks hemsida kan man också låna eböcker på sitt vanliga lånekort. Boken laddas ner som vanligt och försvinner efter lånetidens utgång. Man använder sig av Elibs plattform vars huvudsakliga affär är just bibliotekssystem. Man kan tycka att bokbranschen borde kunna bli extremt hotad om detta sprider sig och många lär sig att låna eböcker. Det finns ju ingen teknisk gräns för hur många eböcker ett bibliotek kan låna ut även om man kan bygga in spärrar för att endast låna ut ett visst antal eböcker. Alla betaler vi för biblioteken via skattsedeln. Därför kan vi läsa böcker gratis. Allt i syfte att ge alla samma möjlighet till mediekonsumtion i form av litteratur, musik, video, nyheter m.m. Principiellt kan det inte vara fel att ännu fler får tillgång till detta och att vi gör det enklare att låna. Varför inte möjliggöra lån av musik och film också via nätet i bibliotekens regi. Bäva månde Ipredanhängarna!

Bokstäver...

...är fantastiska små krumelurer. En och en är dom bara representanter för små korta ljudstötar. Sätter man ihop ett kort ord kan det bli extremt mycket tankar som sätts igång. Ta t.ex. orden "hiv", "hitler" och "big bang". De motsvarar 16 hexdecimala tecken och tar mindre än 200 bits i anspråk för lagring och transport digitalt. Tankarna dessa ord genererar spänner över katastrofala, globala och universella skeenden. Oj nu blev man visst lite filosofisk...

Vad jag egentligen ville säga var att hur bokstäver transporteras från författare till läsare är mindre viktigt än att hopsättningskvaliteten (= den färdiga boken) är bra och att den når läsaren på ett sätt som ligger i linje med vad samhällets tekniska utveckling erbjuder. Alltså, bokstavshopsättarna (författare) och bokstavsförädlarna (förlagen) och bokstavsdistributörerna (bokhandel) bör ägna sig åt att fundera allvarligt på hur nya affärsmodeller måste mejslas fram om de ska överleva kommande teknikskiften. Man gör klokt i att simma med istället för att försöka bygga dammar och försöka bromsa den utvecklingsvåg som ändå kommer att välla fram. Författare knorrar ofta över att deras yrkeskår är hotad om de inte kan få betalt för sina böcker. Detta håller inte. Är man begåvad bokstavshopsättare eller berättare måste man hitta nya former för att ta betalt för sin talang. Pappersboken kommer bestå men inte prismodellerna. For sure.

Förlagen har marknadsföringsmuskler, redaktionell kapacitet, juridisk styrka m.m. och bör nog tänka på hur dessa resurser ska anpassas för att göra annat än att bara sälja böcker. Abonnemang a la "All-You-Can-Read" för 250:- i månaden är en grej men det måste finnas oändligt mycket mer att forma. Spotify har lyckats bra att sälja "gratis" musik.

Bokhandeln har säkert god överlevnadspotential om man jobbar med digitaliseringen lite mer visionärt. Köp och ladda din ebok i butiken och få en papperskopia på köpet! Köp en läsplatta hos oss och få den signerad av Jan Guillou i butiken på fredag! Vem vet vad som funkar bäst? Det enda som är säkert är att gör man inget så kan man nog ta ner skylten om några år.

Mitt råd: Omfamna den nya tekniken tidigt! Ge feedback! Testa nya affärsmodeller!

Då har man chans att vara med i framtidens bokstavsbusiness.

Ljudbok i bilen...

Jaha då var semestern slut då. Tillbaks i bilen, riktning mot kontoret. Tungt.

Läsandet i sommar har blivit lite si och så med . Jag har många böcker på gång men det blir lite fjuttigt, ingen kontinuitet liksom.

Pappersböcker:

"Aldrig fucka upp" av Jens Lapidus, "Gudfadern I" av Mario Puzo, "Shantaram" av Greg Roberts, "Kosmos" av Steven Hawking + några till.

Eböcker:

"Huckleberry Finn" av Mark Twain på Cool-er readern, "Pride and prejudice" av Jane Austen på Sony Reader och "Fågelbovägen" av Sara Kadefors på Cybooken. Dessutom håller jag sen länge på med andra "The Long Tail" av Chris Anderson på min gamla Palm Pilot, mest för att testa hur scrollande läsning upplevs. Ganska vilsamt faktiskt när man vant sig.

Ljudbok:

Också "Fågelbovägen" av Sara Kadefors. Ganska intressant att konsumera samma titel som ljud- och textbok. Nya bilder byggs upp i huvet! Ljudboken kör jag i bilen i gammalt hederligt CD format även om jag försökte använda mp3 varianten i Cybooken. Användarinterfacet är dock för dåligt. Ljudbok i bilens högtalare ger ganska behaglig bilkörning. Jag gillar det.

Mycket papper...

...distribueras dagligen till många butikshyllor. Läsarna transporterar hem dem, läser och transporterar förhoppningsvis tillbaks dem till en återvinningsstation. Därifrån fraktas det hela tillbaks till återvinningsindustrin och blir nya tidningar. Energiåtgången för transporterna är inte helt försumbar, det blir man snart varse. Dagstidningar är värst i det avseendet, veckomagasin något snällare och månadsmagasin bäst. Litet tankeexperiment (Amatörtänk): Antag att en medelstor ICA-handlare på sin tidningshylla har 50 månadsmagasin med 10 exemplar av varje. 
Antag också att ett magasin väger i medeltal 200g och att distributionsvägen från tryckeri till återvinningsindustri snittar på 100 km. Varje månad fraktas då 100kg sträckan 10 mil eller tekniskt uttryckt 10 tonkilometer. Om en större stad har 10 såna här ICA hyllor blir det 100 tonkilometer. Lägg därtill Pressbyrån, Åhlens, Coop m.fl och vi kommer säkert upp i 500 tonkilometer. Om vi räknar med att Sverige har 5 städer i denna storleken så blir det 2500 tonkilometer. Osv.... Detta var den snälla tidningsdistributionen. Dagstidningar ger betydligt fetare  siffror. Distributionen skulle lika väl kunna skötas med ett musklick av läsaren och läsningen i en väl anpassad lästerminal. Förespråkar själv detta men måste erkänna att jag trots det gillar att både stå och bläddra vid tidningshyllorna och att sprätta 75 spänn styck på mina favoritblaskor.

Olika medieupplevelser

Skärm som skärm, är det nån skillnad eller? Yepp. På Intereads lilla ny färgglada läsplatta
Cool-er kan du bara konsumera statisk information utan färg. Vad är väl det mot multimediaviduntdret platt TV där du kan fly från verkligheten in i Hollywoods underbara världar  med HD, surroundljud och allt?  Ja det kan man undra. 

Men en bok är en bok och en film är en film, eller hur? Den ena upplevelsen utesluter inte den andra. Filmen har sitt ursprung i teatern och behöver biografer eller platt TV-ar för sin massdistribution. Varför behövs då apparater för att distribuera bokstäver? Pappersboken har ju funkat i hundratals år och alla kan använda den. Har elektroniskt läsande förutsättningar för att bli stort? Jag tror det. Litteraturen måste kunna utvecklas inte bara innehållsmässigt utan ocks i sättet att konsumera den. Boktips, recensioner, diskussionsforum, provläsning, abonnemang och till och med fildelning med smarta affärsmodeller kommer kunna bli hur stort som helst. Det hänger framförallt på att göra användandet enkelt, lättillgängligt och roligt. Att alltid kunna ha ett litet bibliotek med favoritböcker med sig är inte så dumt. 

Frukost med läsplatta. Funkar det?

Alltså, frukosten på lediga dagar är helig, bara så ni vet det. Speciellt nu sommartid när det går att sitta ute i trädgården. Efter hundpromenad och morgondopp blev det idag en 2-timmars session. Min frukost idag bestod av te, kokt ägg med kaviar, färskpressad juice, grovt bröd med leverkorv och paprika, baguette rustique med ost och skinka samt fikonmarmelad. Njöts på vår soliga bakgård i vindens sus. Dessutom Sydsvenskan i pappersversion givetvis som läses grundligt och länge. Det är halva värdet av frukosten. Försöker förstå om det skulle funka med en läsplatteversion också. Inte helt självklart faktiskt. Tidning är tidning. Apparat är apparat.

Vad tror ni?

Anders 

High Tech vs Low Tech

Härligt med lite gammaldags hantverk mitt i teknologivärlden.  Badhytten är renoverad och kroppen är full av blåmärken, skrapsår och vit målarfärg. Har tagit ett par korta breaks emellanåt och läst Kadefors på min Cybook. Fantastiskt bra läsplatta rent läsupplevelsemässigt. Tyvärr är väl inte menyer och användarinterface det bästa men väl inne i bokläsandet funkar det bra. Displaytekniken (Eink) ger fantastisk skärpa i det starka solskenet.  Jag har lagt in boken som mp3 också och kan lyssna på kapitlen om jag skulle tröttna på att läsa. Detta funkar bra men det finns inget bra stöd för det i menyer m.m. så det blir lite meckigt. Men det är en intressant läs-lyssna-upplevelse. Hur konsumerar vi litteratur i framtiden, det är frågan. Med vårt Riidoo-projekt vill vi försöka förstå det och utveckla smarta lösningar för kommande läsgenerationer.

I morgon ska jag testa Intereads läsplatta Cool-er, också vid havet där jag tycker läsande hör hemma. Sen blir det Sony Reader. Få se vem som vinner min egen privata benchmarking. Rapport kommer i bloggen.

Morgondopp

Halvsju på morgonen och solen stiger sakta upp över hustaken i Skanör när vi cyklar ner för dagens första dopp nedanför den nyrenoverade badhytten. Havet ligger spegelblankt och vattnet är kristallklart och helt underbart. Några morgonpigga seglare är på väg ut ur hamnen med förmodade destinationer Dragör, Smålandsfarvanden och kanske Rugen. Det enda sorgliga är att det är min sista semesterdag. Idag skall njutas. En del av njutningen kommer bestå i några timmars bokläsning på badhyttsverandan. Avkoppling på hög nivå. Gudfadern i sliten pappersversion (nästan lösbladssystem) samt Cybooken med Sara Kadefors Fågelbovägen ska konsumeras tänkte jag. Och så ska jag upplevelsetesta att lyssna på stillsam läsmusik från Cool-er läsaren samtidigt som jag läser. Fast havets brus, fågelkvitter och suset från träden är egentligen bättre som läsljud.

Framtidens Bok?

Att läsa böcker på läsplatta är en rätt ok läsupplevelse om man bara har en positiv inställning. Har man däremot bestämt sig redan innan att det är kass så blir det naturligtvis inte bra. De huvudsakliga finesserna med läsplatta framför en vanlig pappersbok är att du kan släpa med dig i princip hur många titlar som helst samt att du kan välja storlek på bokstäverna. Vilsamt för ögonen. Displaytekniken (EInk) ger dessutom extremt bra skärpa, nästan som papper. Funkar jättebra i starkt solljus också. Efterhand som tjänstestöd, utbud m.m. växer till sig samt att nya lästerminaler utvecklas är det inte frågan om att utan om när detta blir ett utbrett sätt att läsa böcker, tidningar m.m.

På bilden syns tre läsplattor på marknaden: Bookeens Cybook, Intereads Cool-er och Sonys  PRS-500. I USA är Kindle störst och de knyts elegant till Amazons utbud via ett speciellt mobiltelefonabonnemang kallat Whispernet. Irex, Plastic Logic, Beebook m.fl. är andra aktörer. Bokhandel, förlag m.fl. i branschen tassar runt den heta gröten för att vara med på tåget. Svenska Riidoo etablerar handel med olika plattor under hösten

Framtidens Bibliotek

Hur digitaliserar man upplevelsen vid en bibliotekshylla? 

En välkonstruerad websida där man klickar på bokryggar i en virtuell hylla och där boken sedan öppnar sig för simulerad bläddring? Hmm... Det är trots allt inte samma sak som att strosa runt bland hyllorna och känna på nötta exemplar av väl genomlästa böcker. Man använder många sinnen i allt man gör och det gäller självklart också när man är på biblioteket. Lukt, smak, hörsel, syn och känsel är de 5 traditionella organen. Alla 5 förutom möjligtvis smaken är igång skulle jag vilja påstå. Kanske biblioteket kunde erbjuda en smart söktjänst för mobilen så att man får hjälp med sökning av bok, framledning till hyllan där man kan bläddra i referensexemplaret. Ett klick extra och du har motsvarande ebok i din platta. Verkar kanske lite krystat. Det gäller att hitta bibliotekets mervärde och utnyttja det på bästa sätt. Givetvis är bibliotekarietjänsten den fundamentala. En kunnig människa att fråga!! Wow!! Hur digitaliserar man henne/honom?

Favorithaket

Jag gillar bibliotek. Och jag gillar kondis. Speciellt gillar jag kombinationen som här på Skanörs torg där det lilla kondiset ligger bredvid det lilla biblioteket. Har jag en ledig dag cyklar jag alltid ner, tar en fika och slaskar sen runt i det lilla biblioteket en stund. Gud nåde den politiker som försöker blåsa liv i nedläggningshotet igen. Det är nåt visst med fysiska böcker och tidningar mitt i all modern teknik. Man har dem för sig själv, är off-line och känner sig väldigt privat. Samtidigt finns ju on-line innehållet och den publika atmosfären på armlängds avstånd om man skulle få panik i sin ensamhet.

Man kan undra hur eböcker, bloggar, twittrande och allt nytt som dyker upp i medievärlden kommer att påverka ett litet minibibliotek som Skanörs. Jag hoppas att man tar till sig ny teknik och nya möjligheter tidigt och befäster sin situation som framåtsträvare. Då blir det knepigare för politikerna att diskutera rationaliseringar (=nedläggning). Man vill ju inte för sitt liv vara bakåtsträvare, eller hur? Vilka väljare vinner jag på det?

Små lokala bibliotek med utlåningsmöjligheter för eböcker kan vara ett smart initiativ. Ta din läsplatta, gå till Skanörs torg, snacka lite med folk, kolla lite tidningar, bläddra i lite dammiga pappersböcker och låna den senaste eboken direkt till din läsplatta på ditt vanliga lånekortsnummer. All teknik finns, det är bara att besluta och finansiera upp det.

Arbetsdagen slut

Solen har jobbat färdigt för dagen. Bilden togs efter en underbar picknick vid vår badhytt norr om Skanörs hamn igår kväll. En fantastisk fusionsreaktor är hon, den där kulan 8 ljusminuter från oss. Det vi ser när vi tittar mot henne är historia och hände för 8 minuter sen så man kan ju aldrig vara helt säker på att hon fortfarande lyser. Men troligen gör hon det länge till. Och vilket hästjobb hon utför. Producerar ljus, värme, vind, bioenergi, vågor, vattenkraft och annat som vi människor girigt glufsar i oss. T.o.m. de förhatliga fossilbränslena är en produkt framdriven av solen eftersom hon har haft förmåga att fortsätta pumpa ut energi genom miljardtals år. Att hon orkar! Skönt att hon får lägga sig och vila vid dagens slut. Nejvisstnej. Hon fortsätter jobba bortom horisonten! Vi går hem och sover i allafall. 

PS Solen kommer kunna slappna av lite extra när eböckerna kommer. Mindre papper och mindre transporter men samtidigt i ärlighetens namn mer telekommunikation. Och det betyder fler servrar, mer elektronik m.m. 

Naturens bok och doftbloggen.

 

Det är en sliten klyscha att naturen är som en bok men nog är det ett bildspråk som funkar ganska bra, eller hur? Själv känner jag mig otroligt inspirerad av den tidiga morgonpromenaden med hunden Chess i Skanörs "skogar".  Solljus genom det grönskande grenverket, fågelkvitter, lugn och ro. Chess "läser" som vanligt morgonens nyheter med nosen. Man kan undra hur han uppfattar sin bok? Luktbilder antagligen. Kan tyvärr inte återge detta i bloggen eftersom det inte finns någon bra doftkamera utvecklad ännu. Men kanske om 20-30 år sådär. Doftbloggen.se. Något för blomälskare, vinkännare, parfymerister (finns det ordet?) m.m. Logga in och kolla in de senaste trendiga dofterna.  Kommentera, diskutera, föreslå och hjälp till att vidareutveckla doftvärldens senaste internetfluga. 

Ephone, W&W, Lapidus, Bokmaskin, Google

Ephone lämnar inte ut fildelares id...SVB

W&W lanserar Lapidus via mobilen...DN

Espresso Book Machine. Megabokhandel i källaren...DN

Google skannar in 80 miljoner böcker. Ny deadline för Google-Förlag förlikning...DN

Long Tail, Forum, Kindle

Kindle till Iphone...Ny Teknik

Långa Svansen slingrar sig in i bokbutikerna...Svensk Bokhandel

Bonniers satsar på digital mötesplats...Svensk Bokhandel

Eboksmoms, USA-Bokhandel...

Kanske sänkt moms på eböcker...Svensk Bokhandel

Barnes and Nobels skaffar eböcker...Svensk Bokhandel