Läsandets Själ

Försök föreställ dig att du inte kunde läsa eller skriva. Det går knappast, eller hur? Visst hade man överlevt men tillvaron hade blivit något avskuren. Om jag hade gott om pengar skulle jag iofs kunna ha en anställd läs- och skrivkunning person som hela tiden följde mig i hasorna och skrev och läste åt mig. Men det skulle snabbt bli opraktiskt och aningen påfrestande. Prislappen på ICA, vägskylten, den gula lappen till arbetskamraten, allt skulle bli besvärligt. Och sist men inte minst, upplevelsen av Lisbeth Salander i Milleniumtrilogin skulle filtreras genom en annans hjärna. Det gör den givetvis redan om jag väljer ljudbok men textboken har sin speciella själ. I läsprocessen händer nåt väsentligt som är privat och lite härligt. Därmed sagt att textläsning kommer absolut finnas i framtiden också oavsett andra medieformers framfart och utveckling. Man kan nog faktiskt prata om läsandets själ. Går det att få till läsandets själ utan att bokstäver trycks på ett antal papper som klistras ihop och bläddras igenom? Jag tror nog att det är mest en vanesak. Och de flesta har inte vant sig vid något alternativ ännu. Ta arbetslivet som jämförelse. Förr skickades det PM, rapporter, kallelser m.m. i bruna internpostkuvert efter tröttsamma sessioner vid kopiatorn och häftapparaten. Nu är det till största delen ersatt av email, outlook-kallelser m.m. Vi har vant oss vid nåt nytt helt enkelt.Att kunna läsa och skriva är lika viktigt som att kunna prata, lyssna, känna, lukta och smaka vill jag påstå. De som tyvärr drabbas av handikapp som dyslexi, synsvårigheter m.m. blir sorgligt nog avskärmade från en hel del av läsandets och skrivandets nytta och nöjen. Men hjälpmedel finns gudskelov. Vissa läsplattor kan läsa upp boken för dig! Leve läsplattan och eboken eller hur nu den framtida elektroniska varianten av dagens läsupplevelser kommer att förverkligas. Läsandets själ består!

Ebok + Läsplatta. Miljöbov?

Är det miljövänligt eller inte att använda eböcker, läsplattor m.m? I dagens Sydsvenskan diskuteras det om papperbokens miljöpåverkan som tveklöst är av ganska stor betydelse. Inte bara det faktum att fälla träd, tillverka papper, trycka och binda böcker samt distribuera dem. Vilket självklart ger miljöbelastning. Inte bara det nej, utan även det faktum att massvis med böcker varje år returneras i kraft av den s.k. returrätten där förlagen köper tillbaka osålda böcker. Vad onödigt, eller hur? Även om man kanske kan förstå de affärsmässiga övervägandena för handel och förlag. En humanekologkommentar i slutet pratar om att eböcker inte är miljövänligare eftersom det sannolikt är större belastning på miljön med mer elektronik, servrar etc. Protest! Visst kostar det att tillverka, distribuera, underhålla och återvinna elektronik också men jag tror nog att ett fullt utbyggt och genomtänkt ebokssystem där man fått upp användandet i volym, konkurerrar skarpt med att skyffla runt papper och pärmar. En läsplatta kan användas för att läsa tiotusentals böcker. En läsplatta väger ett par hundra gram så transporten av den kan definitivt ignoreras jämfört med att skicka runt 300 grams pocketböcker hit och dit. 10.000 pocketböcker väger kanske 3 ton. Nu läser kanske inte den genomsnittlige bokläsaren så många böcker men nog vinner i alla fall transporten racet rent siffermässigt. Annat att jämföra blir då hur tillverkning, återvinning m.m. påverkar miljön samt hur mycket en ebok kostar att distribuera. Det senare rör sig om serverdrift m.m. Denna har man redan i ganska stor utsträckning även i vanlig pappersbokshantering. Databaser, webbutiker m.m. har stora energislukande system för sin hantering av boklogistik.

Nej, jag tror ett brett användande av eböcker och smarta lästerminaler med distribution av filerna via internet är en miljövinnare i långa loppet. Utmaningen är att få bokläsarna att gilla läsupplevelsen. Nya generationens skärmvana läsare kommer att göra det. Utan tvekan!

Läsplattekrig

Plötsligt är det rätt mycket surr om läsplattor och eböcker i Sverige oxå. Kindle via amerikansk postorder, Nuut via Teknikmagasinet och Cybookar via skånska bokhandlare! Yes! Det lilla fåtal av oss som har varit intresserade länge börjar nu få frågor från "vanligt" folk eftersom de läser om det i tidningarna, hör på radio, ser på TV m.m. Ankorna (se tidigare inlägg i bloggen) börjar kraxa och flaxa lite mer och paddelfötterna vispar fortare och fortare för att hitta bra positioner för en kommande ank-take-off mot ebokens slagfält. Alla nya titlar hos Bonniers ska bli eböcker missionerar Magnus Nytell från Bonniers. Norstedts levererade det uttalandet för något år sen. Hur långt det är från ord till handling får vi väl förhoppningsvis snart se. Elib (delägt av båda) har konverterat några tusen titlar totalt hittills inkluderat back-catalogue. Fler behövs!

Antikvariatet.

Vilken roll spelar bokantikvariatet i framtiden? Ponera att Google lyckas med (vilket är osannolikt) att skanna in all världens tryckta media och att det görs åtkomligt via internet. En gammal Fantomen från sextiotalet, en årsbok från Kockums varv 1959, Hylands Sportspegel 1965, Hemmets Kokbok 1971 m.m. Inga höjdartitlar precis men ska allt in så ska det. Även om Google mot förmodan lyckades och man kunde sitta hemma vid datorn och konsumera det, eller varför inte direktladda ner det i läsplattan, så skulle man fortfarande sakna en del jämfört med det gamla antikvariatet. Skyltfönstrets överblick och blandning, den lite dammiga småunkna atmosfären i butiken, funderingarna om i vilka bokhyllor de olika böckerna har stått och för att inte tala om vem som har ägt böckerna. Vem bryr sig om vilken hårddisk en ebok har legat på innan den hamnade i min? Och en ebok luktar inte. Jag tror antikvariatet kommer finnas kvar men en begåvad antikvarie digitaliserar så mycket av metadatat (infon om böcker, tidningar m.m.) som han kan och hjälper kunderna att hitta snabbare. Dessutom ansluter han sig till de stora antikvariatsnätverken t.ex. http://www.antikvariat.net/ och blir en del av den s.k. långa svansen (long-tail). Då hittar bokintresserade från hela världen till hans lilla unika butik och han kan sälja just sina unika klenoder. Ännu mer begåvat är det om han skannar in böcker med utgångna rättigheter (många såna i bokantivariat) och erbjuder dessa (mot avgift) till sina kunder som komplement. Han kan tom betala kunder för bokfiler som de skannat in och sen sälja vidare. Också utgånget material då förstås. Sen fortsätter han givetvis att ge sina kunder den excellenta personliga service som han alltid gjort när de väljer att besöka hans butik.

Välkommen till det elektroniska bokantikvariatet! Vår hemsida hittar du på http://www.eantikvariatet.se/ och där hittar du även vägbeskrivningen till vår butik! Skulle det kunna låta som...

Bokhandeln lever!

Måste du surfa runt på internet för att få tag på eböcker eller kan det finnas en hemvist för dem även hos den fysiska bokhandeln? Självklart har bokhandeln en roll att spela här. I alla fall de bokhandlare som inte vill lägga ner sin verksamhet på sikt utan tänker i nya banor för att anpassa sig till nya sätt att konsumera böcker. Vilket vi kommer göra i framtiden. Pappersboken är inte död. Man tar inte död på en 500-åring så lätt. Produkten är frammejslad av evolutionen och optimerad till det yttersta. Jämfört med en läsplatta har den lång batteritid, är extremt stöttålig och kan faktiskt slängas när den är använd endast en gång (pocket) utan att man behöver skämmas alltför mycket. Och ändå är den hopplöst gammalmodig. Slås med hästlängder av en läsplatta som t.ex kan rymma tusentals böcker, anpassas i textstorlek, koppla upp sig mot internettjänster m.m. En visionär bokhandlare fixar båda koncepten i framtiden och gör smarta kombinationer av båda produktkoncepten. För det är nämligen vad framtidens bokläsare kommer vilja ha. Inte det ena, inte det andra, utan båda. Bokintresserade och läshungriga människor på språng gillar att slinka in i bokhandeln och slaska runt. Det kommer man vilja i morgon också. Fråga efter gamla och nya titlar, bläddra i böcker, dricka kaffe, lyssna på författare, kolla senaste läsplattan, köp och ladda din platta med senaste ebokstitlarna m.m. Dagens litet haltande eboksläsarprodukt kallas läsplatta, i morgon kommer det vara nytt stuk på den. Det kan även bli nytt stuk på den litterära produkten som vi idag kallar ebok. I bokhandeln skulle du kunna tanka över (via wifi, bluetooth, nfc e.d.) provläsningsavsnitt på senaste hittarna (Mankell, Guillou m.fl.) gratis som inspiration till att köpa pappersversionen. Du kan få 100-tals gratis titlar förladdade om du köper senaste läsplattan. M.m. m.m. Möjlighterena för att skapa en ny levande bokhandel är i jättestora. Kolla in Billingska Bokhandeln i Höör. Dom är på det...

Användarinterface

Små lite onödiga detaljer kan göra stor skillnad för konsumenten. I min nyinköpta BMW sitter en start-stop knapp. Man trycker alltså på en knapp för att starta och stoppa motorn.  Detta ger sportbilskänsla.  Användarinterfacet har funnits länge på dyra sportbilar m.m. och min BMW tillhör inte den dyraste i produktkatalogen. Men man startar motorn med knapp! Känns kanon! Man kan alltså med väldigt små medel få produkter att höja sig över mängden. OK, BMW kanske fortfarande betraktas som lite utöver  medelbilen men faktum är att det blir mer och mer en folkbil i vårt land som många tycker sig ha råd att köpa och äga. Många sneglar på den och även köper en istället för Volvo, Saab, Opel m.fl mainstreambilar. Troligen inte främst pga startknappen men den känns som en bonus och kvittens på att det är lite extra bil. Grattis UI designers hos BMW. Ni har fått mig att trilla dit i alla fall.

Väldigt många eboksläsare bygger idag på samma eink-teknologi och skiljer sig mest åt i lite färg, form och mjukvara. Men inte mycket.  Jag tror det behövs ett startknappstänk där också om man vill sticka ut. Hitta ett fräckt och smart sätt att elektroniskt vända blad, bläddra, söka m.m. och inte då bara mha avancerad mjukvara. Det kan vara en finurligt utformad knapp helt enkelt. Vissa läsare har just en knapp för "fram" och en för "back". Enkelt, ja, men lite tråkigt. Kom igen nu, tänk! Hitta på nåt! Nåt nytt!

Länk i skrivprocessen...

Den litterära processen kan sammanfattas med att författarens tankar omsätts till en upplevelse i läsarens hjärna. Processen är ofta lång och tidskrävande och innehåller research, anteckningar, skisser, diskussioner, skrivande, editering, granskning, omskrivning, skrivkramp, layout, publicering, distribution, recensioner, bokköp, bibliotekslån m.m. och sist men inte minst läsning. Mycket som händer på vägen! En viktig teknikalitet är nertryckning av tangenter. I och med att detta görs sker en omvandling av författarens tanke till lagrad information på en dators minne. Denna information är sällan det som når läsarens ögon eftersom den redigeras många gånger om innan dess. En ny dimension i den litterära processen hade kunnat vara att koppla upp författarens dator online mot läsarnas läsplattor så att man konsumerar litteratur i direktsändning så att säga. Man sitter och läser under tiden författaren skapar. Vad sägs om den!? Tekniskt är det möjligt men man måste hitta ett smart sätt att synka författarens skrivtider mot läsarens lästider. Någon slags tv-program modell men kalla det då hellre bokprogram. Vad är det på eboken ikväll? Aha Liza Marklund skriver direkt kl 7. Ställer givetvis krav på författaren men en ny produkt inom litteraturen skulle kunna skapas. Och ett nytt live-författargäng kanske växer fram med sina speciella talanger. Låter lite krystat men intressant ändå, eller hur? Det som kommer direkt ur fingrarna på författarna skulle kunna vara ganska intressant för massorna att konsumera kanske.

Ebok kräver tillvänjning...

Svenska Riidoo kommer har som mål att bli duktiga på allt som händer runt den groende eboksmarknaden. Det går sakta men det händer saker inom det som knappast är värt att kallas för bransch ännu. I Sverige finns det Cybookar och SonyReaders att få tag på. Amazons Kindle gör en framstöt i Europa och i dag kom en ny Koreansk spelare med lansering av platta i Sverige. Elib börjar ta fram böcker i det växande Epup formatet och artiklarna i tidningarna blir fler och fler. Att få upp intresset hos slutanvändarna (bokläsarna) är nu det viktigaste tillsammans med att tjänsterna för att skaffa böcker måste streamlajnas (ursäkta svengelskan). Annars når man bara fram till tekniknördarna och deras prylhunger. Att läsa ebok på platta ska bli lika naturligt som att lyssna på musik på en mp3-spelare.

Ska Kindle kicka igång det...???

Surfar in på Svensk Bokhandel http://www.svb.se/Nyheter/2009/181637 som tror att Amazon.com och Kindle kommer att landa i Europa nästa vecka. Detta är ju inte en minut försent med tanke på vad som behövs för att få den tröga bokstavsbranschen att tänka i nya banor. Om Amazon får till bra avtal med tillräckligt många europeiska operatörer så borde övrig groende eboksverksamhet känna flåset i nacken och börja jobba hårdare för att hinna med tåget. Författare måste inse att det behövs nya modeller för att få betalt för stories. Förlag måste se fördelarna med att distribuera mer elektroniskt än fysiskt. Bokhandlarna måste definitvt tänka till om de ska locka folk till butikerna med nya litterära varor och tjänster. Det kommer inte finnas utrymme för renodlade pappersbutiker längre. Smarta, lättanvända, coola och effektiva webtjänster måste fram. Den uppväxande generationen är van vid att internet är delaktigt i det mesta. Det finns i grunden 3 etablerade betaltjänster som man kan utveckla nya affärsmodeller runt, pay-per-book, prenumeration samt reklamfinansierat. Apparatläsning (PC, mobil, läsplatta, mjukvaror m.m.) utvecklas snabbt nu och kommer troligen inte helt ersätta pappersboken på länge men väl knipa ett stort antal läsare snart. Teatern dog inte när filmen kom. Filmen dog inte när TVn kom och det finns fortfarande butiker som säljer Vinyl, CD m.m. trots mp3- och nätmusikens framfart.

Återigen: Omfamna den nya tekniken!

Stieg Larsson i Kindle...

"Flickan som lekte med elden" finns nu som ebok för nerladdning från nätbokhandeln Amazon till läsplattan Kindle . Kostnad 9.99 dollar istället för indbunden 24.99 dollar. När man väl gjort valet att köpa en läsplatta är det ganska lätt att välja format, eller hur? Åtminstonde om man baserar valet på priset. I Sverige går det trögt. Ett uselt sortiment och lika höga om inte högre priser som andra format. Det behövs ett par innovativa aktörer som börjar brottas med motsträviga författarföreningar och tröga förlag så eböcker görs tillgängliga. Sen behövs det tillgång på läsplattor till rimliga priser. Slutligen måste nedladdnings- och betalningsmekanismer vara dunderenkla så att alla som kan vända på sidan i en bok också kan sköta det nya sättet att handla och läsa böcker. Slutligen behövas en vilja att omfamna den nya teknikens framtida möjligheter istället för att se det som ett hot mot gamla och invanda beteenden. Gör inte om musik- och filmindustrins misstag. Var proaktiva och ta ledningen istället för att vara rädda och hamna på efterkälken.

Ljudbok i bilen...

Jaha då var semestern slut då. Tillbaks i bilen, riktning mot kontoret. Tungt.

Läsandet i sommar har blivit lite si och så med . Jag har många böcker på gång men det blir lite fjuttigt, ingen kontinuitet liksom.

Pappersböcker:

"Aldrig fucka upp" av Jens Lapidus, "Gudfadern I" av Mario Puzo, "Shantaram" av Greg Roberts, "Kosmos" av Steven Hawking + några till.

Eböcker:

"Huckleberry Finn" av Mark Twain på Cool-er readern, "Pride and prejudice" av Jane Austen på Sony Reader och "Fågelbovägen" av Sara Kadefors på Cybooken. Dessutom håller jag sen länge på med andra "The Long Tail" av Chris Anderson på min gamla Palm Pilot, mest för att testa hur scrollande läsning upplevs. Ganska vilsamt faktiskt när man vant sig.

Ljudbok:

Också "Fågelbovägen" av Sara Kadefors. Ganska intressant att konsumera samma titel som ljud- och textbok. Nya bilder byggs upp i huvet! Ljudboken kör jag i bilen i gammalt hederligt CD format även om jag försökte använda mp3 varianten i Cybooken. Användarinterfacet är dock för dåligt. Ljudbok i bilens högtalare ger ganska behaglig bilkörning. Jag gillar det.

Framtidens Bok?

Att läsa böcker på läsplatta är en rätt ok läsupplevelse om man bara har en positiv inställning. Har man däremot bestämt sig redan innan att det är kass så blir det naturligtvis inte bra. De huvudsakliga finesserna med läsplatta framför en vanlig pappersbok är att du kan släpa med dig i princip hur många titlar som helst samt att du kan välja storlek på bokstäverna. Vilsamt för ögonen. Displaytekniken (EInk) ger dessutom extremt bra skärpa, nästan som papper. Funkar jättebra i starkt solljus också. Efterhand som tjänstestöd, utbud m.m. växer till sig samt att nya lästerminaler utvecklas är det inte frågan om att utan om när detta blir ett utbrett sätt att läsa böcker, tidningar m.m.

På bilden syns tre läsplattor på marknaden: Bookeens Cybook, Intereads Cool-er och Sonys  PRS-500. I USA är Kindle störst och de knyts elegant till Amazons utbud via ett speciellt mobiltelefonabonnemang kallat Whispernet. Irex, Plastic Logic, Beebook m.fl. är andra aktörer. Bokhandel, förlag m.fl. i branschen tassar runt den heta gröten för att vara med på tåget. Svenska Riidoo etablerar handel med olika plattor under hösten

Framtidens Bibliotek

Hur digitaliserar man upplevelsen vid en bibliotekshylla? 

En välkonstruerad websida där man klickar på bokryggar i en virtuell hylla och där boken sedan öppnar sig för simulerad bläddring? Hmm... Det är trots allt inte samma sak som att strosa runt bland hyllorna och känna på nötta exemplar av väl genomlästa böcker. Man använder många sinnen i allt man gör och det gäller självklart också när man är på biblioteket. Lukt, smak, hörsel, syn och känsel är de 5 traditionella organen. Alla 5 förutom möjligtvis smaken är igång skulle jag vilja påstå. Kanske biblioteket kunde erbjuda en smart söktjänst för mobilen så att man får hjälp med sökning av bok, framledning till hyllan där man kan bläddra i referensexemplaret. Ett klick extra och du har motsvarande ebok i din platta. Verkar kanske lite krystat. Det gäller att hitta bibliotekets mervärde och utnyttja det på bästa sätt. Givetvis är bibliotekarietjänsten den fundamentala. En kunnig människa att fråga!! Wow!! Hur digitaliserar man henne/honom?

Favorithaket

Jag gillar bibliotek. Och jag gillar kondis. Speciellt gillar jag kombinationen som här på Skanörs torg där det lilla kondiset ligger bredvid det lilla biblioteket. Har jag en ledig dag cyklar jag alltid ner, tar en fika och slaskar sen runt i det lilla biblioteket en stund. Gud nåde den politiker som försöker blåsa liv i nedläggningshotet igen. Det är nåt visst med fysiska böcker och tidningar mitt i all modern teknik. Man har dem för sig själv, är off-line och känner sig väldigt privat. Samtidigt finns ju on-line innehållet och den publika atmosfären på armlängds avstånd om man skulle få panik i sin ensamhet.

Man kan undra hur eböcker, bloggar, twittrande och allt nytt som dyker upp i medievärlden kommer att påverka ett litet minibibliotek som Skanörs. Jag hoppas att man tar till sig ny teknik och nya möjligheter tidigt och befäster sin situation som framåtsträvare. Då blir det knepigare för politikerna att diskutera rationaliseringar (=nedläggning). Man vill ju inte för sitt liv vara bakåtsträvare, eller hur? Vilka väljare vinner jag på det?

Små lokala bibliotek med utlåningsmöjligheter för eböcker kan vara ett smart initiativ. Ta din läsplatta, gå till Skanörs torg, snacka lite med folk, kolla lite tidningar, bläddra i lite dammiga pappersböcker och låna den senaste eboken direkt till din läsplatta på ditt vanliga lånekortsnummer. All teknik finns, det är bara att besluta och finansiera upp det.