Varför läser vi inte eböcker?

Ja det frågar sig Sam Sundberg i en SvD-krönika den 11 Januari. Tack för det, kan bara hålla med, det är underligt att vi svenskar som annars betraktar oss som framåt i avseende att anamma ny teknik och nya grepp. I vår firma Riidoo började vi sälja enkla läsplattor redan 2010 och lyckades med konststycket att prångla ut ca 3000 st under det första året på en "icke marknad". Märk väl att detta var innan iPaden hade tagit sig in i svenska hem så vi fick jobba hårt på att hitta nördarna. Vi jobbade sen också stenhårt med att utveckla en distributionsplattform för själva eboken och bestämde oss för att tajma in lanseringen till hösten 2011. Då var vi ca 2 år efter den lyckade lanseringen i USA av Amazon-Kindle och eftersom det brukar ta ca 2 år för USA-flugor att nå Sverige så trodde vi stenhårt på detta. Nu ytterligare 1,5 år senare är det fortfarande bara under 1 % av sålda böcker som är elektroniska trots att det finns utmärkta apparater att läsa på. De flesta har t.ex. en smartphone i fickan och det finns en halv miljon iPaddar och andra tablets i svenska hem.
Förutom Riidoo:s uppstickarplattform finns det tre kapitalstarka alternativ uppbackade av de stora mediekoncernerna Bonniers, KF-Media och Schibstedt nämligen AdLibris-Letto, Dito och Bokon. Här handlas det böcker on-line för fulla muggar men svensken tycks missa att det går blixtsnabbt att hämta hem en ebok oxå. Förvisso är det fortfarande pga förlagens ovilja för dyrt och detta är ju också obegripligt. Man satsar på en butik men håller priserna för höga och bromsar därmed försäljningen.
Min absoluta uppfattning är att det behövs en aktör som Amazon som tar struptag på bokbranschen och tvingar in ett nytt modernare, effektivare, billigare och miljövänligare konsumtionsmönster där konsumenterna får minst samma men helst bättre läsupplevelser jämfört med vanliga böcker. Robusta, lättanvända och superbilliga läsplattor (Kindle) med en förträfflig ebokstjänst som levererar innehållet (Amazon) behövs. Tekniken har funnits länge, det är bara lite vilja, entreprenörsskap, risktagande och jävlaranamma som fattas.

SvD

Mager eboksbransch

AdLibris, Dito, Billingska, ny förlagssajt m.fl…. Det finns ett mindre antal tongivande aktörer som ivrigt försöker dela på den magra ebokskakan i Sverige. Man inser snabbt när man läser en artikel i senaste Svensk Bokhandel, "Hårt jobb och förluster", att det är långt kvar till lönsamhet i branschen. Vi som har drivit plattformsinitiativet Riidoo Ebok Direkt har också sett detta på nära håll. Att försöka leva på att sälja eböcker är som att försöka bli mätt på soppa gjord av vatten och gräslök. En talande siffra i artikeln är Elibs prognos för antalet sålda eböcker under 2012 nämligen 134.000 motsvarande ungefär 13 miljoner kronor i konsumentledet. Elib står fortfarande för lejonparten av distribuerade eböcker i Sverige. Om man bara betraktar återförsäljarledet (där Riidoo varit aktivt) så betyder det att kanske 2-3 miljoner kronor av dessa tretton kan kammas hem av nätbutikerna. I bästa fall. Resten går till Elib, förlag, författare m.m. 2-3 miljoner kronor kan alltså i bästa fall försörja 6-7 personer med anständiga löner. I hela branschen alltså! Utveckling, test, drift, support m.m. Man inser snabbt det orimliga! Alla som driver ebokshandel idag måste vara beredda att pumpa in eget kapital eller gratisarbete i stor mängd om det ska fungera att hålla igång och vidareutveckla detta. Steffen Gausemel Backe, VD för Schibsted, Piratförlaget och De Oberoende, säger att  det behövs en tiodubbling av försäljningen om det ska finnas förutsättningar för branschen att lyfta. Tror jag också. Tills dess är de de starka och uthålliga som överlever. Som vanligt.

Akademibokhandelns satsning på läslust.

På Akademibokhandelns hemsida under kategorin "Om barns läsning" finns en del roliga och tankeväckande betraktelser runt läskunnighet och läslust. Johan Unenge t.ex. skriver kul om apatiska killar med nerhasade byxor och dataspelsvärldar som främsta äventyrsupplevelse. Och att ointresset för böcker och läsning kommer resultera i ett grymt uppvaknande med taskiga betyg och dålig förberedelse för vuxenlivet eftersom det krävs minst 40 kilometer text för att betraktas som en god läsare i dagens samhälle. Hur ska vi "lura" våra kommande samhällsbyggare att lära sig läsa? Zlatan, Lapidus eller erotik som bara "dyker upp" i deras väg kanske? Det tror jag absolut. Peta in böckerna (eböcker) som de faktiskt inte vet om att de gillar framför näsan på dem i iPadden, mobilen eller på datorskärmen. Tillsammans med nåt smart incitament eller belöningsystem som premierar dem efter att man kunnat kontrollera att de läst och förstått.

akademibokhandeln

Eböcker kan boosta läskunnigheten

Ekot (SR) rapporterade igår om den kraftigt försämrade läskunnigheten bland barn. Alarmerande eftersom det är extremt viktigt för både individ och samhälle att kunna läsa och förstå text. Skolorna har självklart ett stort ansvar både när det gäller att lära ut läsandets teknik men också när det gäller att hitta intressanta böcker för barnen. Det ska vara lustfyllt. Och anpassat till modern teknik. Om nu den trettonårige eleven redan bestämt sig för att en pappersbok är tråkig så han tänker inte ens öppna den så varför inte se till att den perfekta eboken för honom landar i hans iPad eller dator som skolan just köpt in till honom. Det är nämligen så att det finns alltid en bok som passar. Gillar man hästar, läs om hästar. Gillar man skateboards, läs om skateboards. Gillar man vampyrer, läs om vampyrer. Det viktiga är att man läser och nöter in kunskapen och lusten runt läsning. Barn och ungdomar spenderar mer och mer tid framför skärmar idag som mobiler, surfplattor, datorer och TV-apparater. Självklart ska det finnas texter där. Eböcker är på väg att bli en jätteviktig grundsten för demokrati- och samhällsbygge.

Sveriges Radio

Åren går...

Måste uppdatera profilinformationen... :-)

Läsandets Själ

Försök föreställ dig att du inte kunde läsa eller skriva. Det går knappast, eller hur? Visst hade man överlevt men tillvaron hade blivit något avskuren. Om jag hade gott om pengar skulle jag iofs kunna ha en anställd läs- och skrivkunning person som hela tiden följde mig i hasorna och skrev och läste åt mig. Men det skulle snabbt bli opraktiskt och aningen påfrestande. Prislappen på ICA, vägskylten, den gula lappen till arbetskamraten, allt skulle bli besvärligt. Och sist men inte minst, upplevelsen av Lisbeth Salander i Milleniumtrilogin skulle filtreras genom en annans hjärna. Det gör den givetvis redan om jag väljer ljudbok men textboken har sin speciella själ. I läsprocessen händer nåt väsentligt som är privat och lite härligt. Därmed sagt att textläsning kommer absolut finnas i framtiden också oavsett andra medieformers framfart och utveckling. Man kan nog faktiskt prata om läsandets själ. Går det att få till läsandets själ utan att bokstäver trycks på ett antal papper som klistras ihop och bläddras igenom? Jag tror nog att det är mest en vanesak. Och de flesta har inte vant sig vid något alternativ ännu. Ta arbetslivet som jämförelse. Förr skickades det PM, rapporter, kallelser m.m. i bruna internpostkuvert efter tröttsamma sessioner vid kopiatorn och häftapparaten. Nu är det till största delen ersatt av email, outlook-kallelser m.m. Vi har vant oss vid nåt nytt helt enkelt.Att kunna läsa och skriva är lika viktigt som att kunna prata, lyssna, känna, lukta och smaka vill jag påstå. De som tyvärr drabbas av handikapp som dyslexi, synsvårigheter m.m. blir sorgligt nog avskärmade från en hel del av läsandets och skrivandets nytta och nöjen. Men hjälpmedel finns gudskelov. Vissa läsplattor kan läsa upp boken för dig! Leve läsplattan och eboken eller hur nu den framtida elektroniska varianten av dagens läsupplevelser kommer att förverkligas. Läsandets själ består!

Ebok + Läsplatta. Miljöbov?

Är det miljövänligt eller inte att använda eböcker, läsplattor m.m? I dagens Sydsvenskan diskuteras det om papperbokens miljöpåverkan som tveklöst är av ganska stor betydelse. Inte bara det faktum att fälla träd, tillverka papper, trycka och binda böcker samt distribuera dem. Vilket självklart ger miljöbelastning. Inte bara det nej, utan även det faktum att massvis med böcker varje år returneras i kraft av den s.k. returrätten där förlagen köper tillbaka osålda böcker. Vad onödigt, eller hur? Även om man kanske kan förstå de affärsmässiga övervägandena för handel och förlag. En humanekologkommentar i slutet pratar om att eböcker inte är miljövänligare eftersom det sannolikt är större belastning på miljön med mer elektronik, servrar etc. Protest! Visst kostar det att tillverka, distribuera, underhålla och återvinna elektronik också men jag tror nog att ett fullt utbyggt och genomtänkt ebokssystem där man fått upp användandet i volym, konkurerrar skarpt med att skyffla runt papper och pärmar. En läsplatta kan användas för att läsa tiotusentals böcker. En läsplatta väger ett par hundra gram så transporten av den kan definitivt ignoreras jämfört med att skicka runt 300 grams pocketböcker hit och dit. 10.000 pocketböcker väger kanske 3 ton. Nu läser kanske inte den genomsnittlige bokläsaren så många böcker men nog vinner i alla fall transporten racet rent siffermässigt. Annat att jämföra blir då hur tillverkning, återvinning m.m. påverkar miljön samt hur mycket en ebok kostar att distribuera. Det senare rör sig om serverdrift m.m. Denna har man redan i ganska stor utsträckning även i vanlig pappersbokshantering. Databaser, webbutiker m.m. har stora energislukande system för sin hantering av boklogistik.

Nej, jag tror ett brett användande av eböcker och smarta lästerminaler med distribution av filerna via internet är en miljövinnare i långa loppet. Utmaningen är att få bokläsarna att gilla läsupplevelsen. Nya generationens skärmvana läsare kommer att göra det. Utan tvekan!

Läsplattekrig

Plötsligt är det rätt mycket surr om läsplattor och eböcker i Sverige oxå. Kindle via amerikansk postorder, Nuut via Teknikmagasinet och Cybookar via skånska bokhandlare! Yes! Det lilla fåtal av oss som har varit intresserade länge börjar nu få frågor från "vanligt" folk eftersom de läser om det i tidningarna, hör på radio, ser på TV m.m. Ankorna (se tidigare inlägg i bloggen) börjar kraxa och flaxa lite mer och paddelfötterna vispar fortare och fortare för att hitta bra positioner för en kommande ank-take-off mot ebokens slagfält. Alla nya titlar hos Bonniers ska bli eböcker missionerar Magnus Nytell från Bonniers. Norstedts levererade det uttalandet för något år sen. Hur långt det är från ord till handling får vi väl förhoppningsvis snart se. Elib (delägt av båda) har konverterat några tusen titlar totalt hittills inkluderat back-catalogue. Fler behövs!

En liten metafor.

Ankdammen är en ganska bra miljö för att illustrera skeenden även i människans liv och leverne. Låt oss ta den tröga svenska eboksbranschen som exempel. Alla aktörer simmar ganska lugnt omkring och resonerar, tycker, tänker, föreslår, träffas, protesterar, bråkar m.m. Mycket prat, lite verkstad. Men det är trivsamt och trevligt och det går inga högre vågor i dammen. Alla hittar mat och kompisar att småkackla med änsålänge. Ankorna är förlagspersoner, bokhandlare, författare, bloggare (är själv en av dom), branschtidningar, agenter, bokmässearrangörer m.fl. som alla tror sig veta jättemycket om vilken damm man ska simma till i framtiden. Men ingen vill egentligen lämna den lugna dammen först. Plötsligt händer det saker när en anka får för sig att sticka iväg och pröva nåt nytt! Det blir ett himla kackalorum, flaxande och tjattrande och alla vill följa efter även om ankdammsforumet inte ännu har bestämt vad som ska gälla i framtiden. Några ankor stack för rätt länge sedan i USA och saker börjar nu även hända i den svenska dammen. Ankan Kindle (Amazon), Ankan Nook (Barnes and Noble), Ankan Google Books (Google) m.fl. inväntar inte ankdammsparlamentets godkännande utan dom flaxar iväg med egna ideer och hoppas att resten av ankorna kommer efter när dom inser att dom håller på att bli ifrånsprungna. Vilket dom givetvis blir om dom fortsätter snurra runt i hemmadammen och söka samförstånd med dom övriga ankorna.

Kindleankan har nu också landat i den svenska dammen och kommer säkert sätta en del av standarden i den kommande svenska eboksvärlden. Några bokhandelsankor har också börjat simma lite fortare i egen spännande riktning. Mer kommer....

Bok på TV

Funkar det att göra TV-program om böcker. Absolut! Har just avnjutit ett avsnitt av Babel där man bl.a pratade om Darwins "om arternas uppkomst" och en hel hög med böcker som kommit till som följd av detta. Intressanta författarintervjuer, snygga collage, spänstiga diskussioner, bra programledare. Jättebra program som blandar 2 helt olika medier, bok och TV. Man kan ju skriva böcker om TV också. Det är nåt helt annat.

Stickning

Mellandottern Pernilla stickar. Koncentrerat. Men kan prata med mig under tiden hon stickar. Så jag frågar henne om hon skulle kunna läsa under tiden hon stickar. Troligen inte. Titta på TV. Ja kanske. Fast storasyster Filippa har stickat längre så hon fixar TV-tittandet enkelt under stickningen. Lyssna på ljudbok då under stickningen. Varför inte? Hon har inte provat men det kanske är en behaglig upplevelse, en ny dimension till både stickandet och läsandet. Borde provas omgående. Varför stickar man överhuvudtaget när det finns färdiga billiga kläder att köpa av bra kvalitet? Varför läser man när det finns film, TV m.m. som är mycket mer lättillgängligt. Det beror väl på att böcker är en ganska speciell medieupplevelse. Man är privat i sin konsumtion liksom. Och fokuserad med ganska intensiv koncentration. Helst inga yttre störningsmoment förutom möjligen lite icke-krävande musik. Ingen annan vet vilka bilder du bygger upp i huvet när du tittar på krumelurerna i svartvitt eller lyssnar på en ljudbok men det kräver som sagt koncentration, inget snack om den saken. Tänk dig att lyssna på en ljudbok samtidigt som du läser en textbok. Snacka om virrvarr i skallen!

Fredagsfunderingar efter en tröttsam arbetsvecka och några glas vin...

Pariserhjul i Malmö!

Hittar absolut ingen koppling mellan detta och framtidens bokläsande. Och borde väl därför skippa detta inlägg. Grejen är att vi passerade stortorget idag och fick se detta jättehjul stående upplyst och häftigt. Jag hade läst i  Sydsvenskan att det var på gång och tyckte då gubbgnälligt att det var en allmänt idiotisk ide.  När jag såg det ändrade jag direkt uppfattning. Coolt! Det här är ju en grej som lyfter stadsbilden hundratals procent, men framförallt får en att stanna upp och tänka på saker. Wien, nöjesfält, Riesenrad, Prater, Tredje Mannen, Harry Lime theme ti-tiri-tiri-tiri, Anton Karas, Orson Welles m.m. Åtminstonde flög såna tankar genom mitt huvud. Mitt i Malmö i Oktober 2009.  Så är det ju med böcker också men egentligen ännu mer fascinerande. Några gråsvarta krumelurer på en vit papperssida får igång tankarna i superfart bara dom är ordnade på ett visst sätt. Kastar man om ordningen får man helt andra eller kanske meningslösa associationer. Varför reagerar man helt olika på orden "piska" och "viska" t.ex? Dom är nästan exakt likadana. Associationer givetvis! En hel bok full med krumelurer kan självklart få till stånd oändligt många kombinationer och olika upplevelser. Hade pariserhjulet i Malmö legat som en hög stålpinnar direkt på marken hade det inte varit riktigt samma sak.

Cybook Opus...

...kom i min hand idag och jag blev helsåld! Liten, lite gosig, runda hörn, snyggt läderfodral, stora blädderknappar, stor menyknapp och backa-knapp. Inga krusiduller eller massa onödiga finesser men ändå vass. Den ska användas!! Inbyggd accelerometer så bilden orienterar sig i landscape/portrait automatiskt beroende på hur man håller den. Billingska Bokhandeln i Höör och Bjäre Bokhandel i Båstad kan visa den för intresserade. Och beställa hem.

Hoppa på framtidståget!

Antikvariatet.

Vilken roll spelar bokantikvariatet i framtiden? Ponera att Google lyckas med (vilket är osannolikt) att skanna in all världens tryckta media och att det görs åtkomligt via internet. En gammal Fantomen från sextiotalet, en årsbok från Kockums varv 1959, Hylands Sportspegel 1965, Hemmets Kokbok 1971 m.m. Inga höjdartitlar precis men ska allt in så ska det. Även om Google mot förmodan lyckades och man kunde sitta hemma vid datorn och konsumera det, eller varför inte direktladda ner det i läsplattan, så skulle man fortfarande sakna en del jämfört med det gamla antikvariatet. Skyltfönstrets överblick och blandning, den lite dammiga småunkna atmosfären i butiken, funderingarna om i vilka bokhyllor de olika böckerna har stått och för att inte tala om vem som har ägt böckerna. Vem bryr sig om vilken hårddisk en ebok har legat på innan den hamnade i min? Och en ebok luktar inte. Jag tror antikvariatet kommer finnas kvar men en begåvad antikvarie digitaliserar så mycket av metadatat (infon om böcker, tidningar m.m.) som han kan och hjälper kunderna att hitta snabbare. Dessutom ansluter han sig till de stora antikvariatsnätverken t.ex. http://www.antikvariat.net/ och blir en del av den s.k. långa svansen (long-tail). Då hittar bokintresserade från hela världen till hans lilla unika butik och han kan sälja just sina unika klenoder. Ännu mer begåvat är det om han skannar in böcker med utgångna rättigheter (många såna i bokantivariat) och erbjuder dessa (mot avgift) till sina kunder som komplement. Han kan tom betala kunder för bokfiler som de skannat in och sen sälja vidare. Också utgånget material då förstås. Sen fortsätter han givetvis att ge sina kunder den excellenta personliga service som han alltid gjort när de väljer att besöka hans butik.

Välkommen till det elektroniska bokantikvariatet! Vår hemsida hittar du på http://www.eantikvariatet.se/ och där hittar du även vägbeskrivningen till vår butik! Skulle det kunna låta som...

Kommer han att köpa böcker?

Döttrarnas kusin Sebastian är 17 år och får väl anses tillhöra gruppen framtida konsumeter. Läsa böcker kommer han säkert att göra men kommer det ske elektroniskt eller på papper? Eller kommer han att lyssna på ljudböcker streamade direkt till mobilen? Kanske kommer det nya mediekombinationer och nya terminaler som passar honom bättre? Kommer Sebbe att betala något överhuvudtaget för att komma åt litteratur? Blir det kanske ett abonnemang på böcker som laddas ner via 3G eller WiFi direkt till läsplattan? All-you-can-read för 100 spänn i månaden. Kanske köper han en latte på Espresso House och får senaste Liza Marklund nerladdad som ebok på köpet. Eller helt gratis böcker på läsplattan mot att reklam visas slumpmässigt. Böcker i form av pocket, inbundet, kartonnage m.m. kommer säkert finnas länge men det gäller att övertyga Sebbe och gänget med nyttan av dessa gammalmodiga terminaler annars kommer tjejerna och killrna nämligen inte att konsumera litteratur i dessa utgivningsformer.  Läsplattor och andra specialanpassade, internetanslutna terminaler kommer att bli bättre och bättre. Kindle stormar in och ger även svenskarna nåt att tänka på i slutet av den kommande veckan.  Att enbart bita sig kvar vid det gamla sättet är ingen god överlevnadsstrategi. Tänk på det bokhandlare, förlag, författare m.fl. Konsumenten är King. Lyssna på vad de vill ha och forma smarta affärsmodeller runt det. Oavsett om bokstäverna är tryckta på papper eller predenterade på en E-Ink skärm.